Onekligen ligger en mystik över klassen. 2010 fyllde Staren 100 år. Gammalmodig? Inte alls, säger förespråkarna. 

Den har allt en kölbåt ska ha. Den är otroligt känslig och är en bra måttstock för seglingsskicklighet. Orden kommer från den man som borde veta bäst. Pelle Petterson blev världsmästare 1969, har ett VM-brons och silver, dessutom flera EM-, NM- och SM-guld i Starbåt.

Fredrik Lööf och Max Salminen tog OS-guld i Starbåt 2012. Foto: Onedition

Före detta världsmästaren i Starbåt Pelle Petterson har fortfarande 
inte tappat sin fascination för tvåmans-kölbåten. 2009 ställde han upp på 
VM i Varberg tillsammans med OS-bronsmedaljören Anders Ekström. 
Foto: Fried Elliott

Pelle har följt Starbåtens utveckling under mer än ett halvt sekel. Sin första Starbåt köpte han 1953 och fascinerades genast av dess känslighet och teknik. Stämningen i klassen har alltid varit god, menar han. Man hjälper varandra. Pelle Petterson har många gångar varit Starbåtens främsta; men oavsett hur länge man har seglat så hittar man ändå nya finesser varje gång man är ute, säger han.

Starbåten är känd för att ha en stark klassorganisation som än idag är duktig på att sprida information världen över. Det är också denna klassorganisation som har lobbat hårt för att behålla Starbåten i OS-programmet sedan 1932. En gång, 1976, har Starbåten ersatts av Tempest, men följande OS var den tillbaka. 2011 har ISAF beslutat att ta bort Staren ur OS-programmet från och med 2016.

Starbåtsklassen är indelad i 21 distrikt världen över som i sin tur är 
indelade i fleeter. I Sverige heter fleeten Aros, Baltic Star, Birka, 
Kattegatt, Rasta och Pater Noster. Foto: SSF

Gammalmodig? 
– Tvärtom! Det finns inget häftigare på marknaden än en Starbåt. Så säger en annan seglare inom Starbåtsklassen, Erik Dahlén, för tillfället viceordförande i Starbåtsförbundet. 
– Det är en av de mest tekniska och taktiska båtarna som finns. Vi jobbar fortfarande med vindskift på fem grader. Det är de små detaljerna som gör skillnad och klassreglarna tillåter inga stora förändringar på utrustningen.

Han får ofta höra att Starbåt är svår att segla och alldeles för dyr: 
– Men det stämmer inte; begagnad är den inte dyrare än någon klass. Fredrik Lööf började med en sju år gammal båt och vann både EM och VM samma år. Och håller man sig som nybörjare till de guider som finns, är man snabbt inne i tekniken och får upp farten. 
Besättningsvikten tillsammans ligger på cirka 200 kilo. Snittet i toppen internationellt ligger strax under och i Sverige cirka 15 kilo under dessa 200 kilo.

Starbåten har inget akterstag, däremot bakstag. Den seglas utan spinnaker eller gennaker på undanvinden; i stället använder man en spirbom för att hålla ut focken. Starbåten har en lång böjd kickskena på däck, vilket gör kicken mer effektiv även när skotet är utsläppt på länsen. Skotpunkten är flyttbar både i längs- och sidled för att kunna forma focken bättre.

Francis Sweisguth, konstruktör på ett amerikanskt skeppsbyggnadskontor, ritade båten 1911. Det första decenniet seglades den med gaffelrigg och var byggd i trä. Utvecklingen har givetvis gått framåt sedan dess, men klassen har varit försiktig med att göra för stora förändringar. Masten är aluminium och seglen i dacron. Det har byggts fler än 8 000 Starbåtar världen över. Gissningsvis finns det idag 2 000 aktiva kappseglande båtar. I Sverige deltar ett 40-tal båtar i Grand Prix-serien.

Starbåtsklassen är indelad i 21 så kallade distrikt världen över. Sverige ingår med Norge, Finland, Polen, Island, Estland, Lettland, Litauen och området kring ryska St. Petersburg i det 10:e distriktet. I Sverige är klassen dessutom indelad i mer eller mindre aktiva fleeter. Det finns olika sätt att kvala in till VM. Det kan ske via distrikten och dess Distriktsmästerskap, DM, som egentligen liknar mästerskap för norra Europa. Inkvalning kan också ske via olika inhemska fleeter eller via Europamästerskapet.

Alla som en gång fallit för klassen kommer tillbaka, menar Erik. 
– Se på Torben Grael, flerfaldig OS-mästare i Starbåt. Han bytte till havskappsegling och Volvo Ocean Race, men är nu tillbaks i Starbåt. Även om Starbåten faller ur OS-programmet så kommer det alltid vara mycket meriterande att bli världsmästare i Starbåt.

Svenska VM-medaljer  

GULD
1966, Paul Elvström/John Albrechtson
1969, Pelle Petterson/Ulf Schröder
2001, Fredrik Lööf/Christian Finnsgård
2004, Fredrik Lööf/Anders Ekström

SILVER
1974, Pelle Petterson/Ingvar Hansson 
1977, Sune Carlsson/Leif Carlsson
1993, Hans Wallén/Bobby Lohse
2003, Fredrik Lööf/Anders Ekström

BRONS
1970, Stig Wennerström/Sture Christiansen
1971, John Albrechtson/Göran Tell
1990 Mats Johansson/Stefan Hemlin

Svenska OS-medaljer 

GULD
2012, Fredrik Lööf/Max Salminen 

SILVER
1936, Arvid Laurin/Uno Wallentin
1972, Pelle Petterson/Stellan Westerdahl
1996, Hans Wallén/Bobbie Lohse

BRONS
1932, Gunnar Asther/Daniel Sundén-Cullberg
1964, Pelle Petterson/Holger Sundström
2008, Fredrik Lööf/Anders Ekström