Hoppa till sidans innehåll

Om E-jolle klassen


Europe_%28dinghy%29

Utmärkt grund för all segling

E-jollen är en av Sveriges största jolleklasser. Ett faktum som speglar sig även i internationella framgångar: Sverige har tagit flest VM-medaljer av alla nationer. 
Trots att den har tagits ur OS-programmet lämpar den sig utomordentligt för att förbereda sig för just OS.

 

Bra grund inför framtiden:

E-jollen är en fantastiskt bra grund till all segling.
Den är väldigt teknisk med många olika trimmöjligheter – mastlut, centerbord- och segeltrim – som gör att man lär sig hela spektrat till all segling.

E-jollen är mer anpassningsbar än Lasern:

Eftersom man kan anpassa materialet kan flera segla E-jollen än exempelvis Lasern. Kolfibermasten anpassas till varje seglares fysik – längd, vikt och styrka. Lättare seglare använder en mjuk mast, medan tyngre seglare behöver en styvare mast. 
Det gör att jollen lämpar sig för ett extra brett spann av seglare. Den rekommenderas för seglare på 55-80 kilo. Tjejer som seglar på elitnivå brukar i genomsnitt väga 60-70 kilo, medan killar ligger kring 65-75 kilo.

E-jollen är också väldigt enkel att transportera. Med sina 45 kilo skrovvikt och 3,4 meters längd får den plats på biltaket.

E-jollen är egentligen en gammal dam med rötter i australiensaren Hal Wagstaffs gamla Moth-konstruktion från 30-talet. Det Franska Seglarförbundet förstod vilken potential jollen hade och utlyste en konstruktionstävling 1963 med syftet att ta fram en standardiserad form. Belgiern Alois Rolands ritning på en modifierad Moth vann över sina konkurrenter. Den nya typen döptes till Europe. Den erkändes som entyp och konstruktören Roland drog också igång produktionen via företaget West system. Under den tiden spred sig jollen främst i Belgien och Frankrike. Med tilltagande popularitet fick E-jollen internationell status av ISAF på 70-talet.

Till de viktigaste tävlingarna för svenska seglare räknas Elitserien,VM, JEM,  JNoM och JSM. E-jollen har klassförbund i ett 20-tal länder med största spridningen i Norge, Danmark, Sverige, Frankrike, Spanien och Tyskland. 

 

 

 

Uppdaterad: 30 AUG 2016 22:21 Skribent: Anders Lundius /Text SSF