Favorit i repris: "Medlemmarna har makten"

Svenska Segarförbundet får många frågor från sina medlemmar som handlar om demokratiska processer inom den ideella verksamheten. För att få svar har vi pratat med Christer Pallin, chefsjurist på Riksidrottsförbundet (RF) om de vanligaste frågorna.

Enligt Christer är det stora problemet inom ideella sektorn en okunskap om föreningsdemokratin:
– Man är så upptagen med sin idrottsliga verksamhet att de strukturella organisationsfrågorna kommer i andra hand. Följs inte den demokratiska ordningen, kommer inte heller den idrottsliga verksamheten att fungera, hävdar Christer.
Det är medlemsföreningarna som bestämmer. Så lyder Christers viktigaste mantra. Den överordnade organisationen är i grunden bara till för att stödja föreningarna.

Men just inom ideellt arbete är det ibland några enstaka eldsjälar som tar över föreningen eller förbundet. Många ifrågasätter inte det, men enligt Christer är det ett tecken på att demokratin, som ju betyder folkstyre, inte fungerar:
– Det blir problematiskt i längden om några få tillåts ta över, säger han.
– Men det värsta som kan hända när de tappar ”trycket” från medlemmarna är att de styrande själva tror att de har makten och inte medlemmarna.

Christer Pallin är chefsjurist på RF och kommer dagligen i kontakt med frågor kring hur den ideella verksamheten ska skötas. Det som är speciellt med Svenska Seglarförbundet är att det förutom medlemsföreningar även finns klassförbund. Foto: RF

Om det bara finns några eldsjälar, som är ensamma i sina styrelser vare sig det är en förening eller ett distrikt, så måste de agera enligt vad de tror är medlemmarnas önskemål, inte sina egna önskemål. Det är viktigt att de jobbar för att medlemmarna ska engagera sig och vara med och fatta beslut. Det ingår även i deras arbetsuppgifter att se över om de demokratiska strukturerna behöver förändras eller förbättras.
– Så länge distrikten för föreningarnas talan är det inget problem, men när styrelser lever sitt eget liv, får vi ett demokratiskt problem. Distrikten ska ju dessutom vara det nationella förbundets förlängda arm.

Boktips "Idrottens föreningslära" av Peter Olsen Förlag: SISU

Christer berättar att flera idrottsförbund försöker närma sig sina föreningar för att minska avståndet, eftersom det ju är föreningarna som bedriver den sportsliga verksamheten. Det finns förbund som redan har infört direktdemokrati där även föreningarna deltar på årsmöten.
– Man får hela tiden fundera i nya banor för att stötta sina föreningar.

En aktuell fråga kom från en förening som undrade hur de borde agera då deras ansvariga distrikt inte höll i ett årsmöte.
– Då kanske inte det finns någon verksam styrelse heller? En styrelse som inte kallar till ett årsmöte är inte någon lämplig styrelse. Föreningarna måste i så fall ta sitt ansvar och se till att det inkallas ett årsmöte, som sannolikt får välja en ny styrelse som bättre tar medlemmarnas intressen till vara.

Borde SSF:s styrelse eller kansli intervenera i det här konkreta fallet?
– Nej. Det är föreningarna själva som är ansvariga. Men SSF kan naturligtvis bidra med att upplysa föreningarna att bollen ligger hos dem.
Christer drar en parallell till medlemsorganisationen, och menar att det översatt till vårt vardagliga liv skulle betyda att vi, folket, sitter och väntar på att riksdag och regering  gör saker. Det är ju folket som ska tala genom att välja den riksdag de önskar ha och den politik regeringen ska driva.
– Demokratin kommer inte uppifrån utan nerifrån.

Det är medlemsföreningarna som bestämmer inom SSF.

Men även när det hålls ett årsmöte kan demokratin vara hotad, påpekar Christer. Nämligen då det till exempel bara kommer tre procent av medlemmarna och styrelsen blir omvald av sig själv gång på gång:
– Om medlemmarna inte upplever sig som medlemmar, hotar det hela rörelsen.

Fakta demokratisk process inom Svenska Seglarförbundet
Svenska Seglarförbundet har cirka 127 000 medlemmar fördelade på 435 klubbar, 17 distrikt och 79 klassförbund. 
De 17 distriktsseglarförbund, som är SSF:s regionala organ, ansvarar för att tillvarata och samordna seglingsidrottens intressen inom distriktet och representerar klubbarna i distriktet på Seglardagen.

På Seglardagen, Svenska Seglarförbundets årsmöte, har varje distriktseglarförbund 1 röst för varje påbörjat 5-tal förbundssällskap (klubb) i distriktet, dock högst 15 röster totalt. Dessutom har varje klassförbund som antingen representerar en olympisk klass, en klass med SM- eller JSM-status, 1 röst.

Vid distriktens årsmöten har varje röstberättigat förbundssällskap (klubb) 1 röst för varje påbörjat 100-tal medlemmar i sällskapet (klubben) dock maximalt 20 procent av rösterna av röstlängden på mötet.