Sedan det Franska Seglarförbundet förnyade sitt utbildningssystem 2005 har seglarskolorna kunnat konstatera en tillökning på 2,5 procent fler deltagare.
Finanskris och dåliga somrar – ändå blev det fler och fler seglare i seglarskolorna runt om i Frankrike de senaste åren. Framgångsreceptet? Förnya allt från grunden.
Missa inte intervjun med projektledaren Philippe Delhaye.
Det Franska Seglarförbundets arbete med att förnya sina seglarskolutbildningar är i ropet just nu. Trots finanskris och dåliga somrar så ökar stadigt deltagarantalet i de franska klubbarna. För fem år sedan började förnyelsearbetet.
Det är Philippe Delhaye från Franska Seglarförbundet som har lett projektet de senaste åren. Philippe har själv en bakgrund från Idrottsdepartementet och anses vara expert på seglarskolor och instruktörsutbildningar. På Franska Seglarförbundet ansvarar han dessutom för test och utveckling av nya redskap. I intervjun avslöjar han hur Förbundet gick till väga med sitt revolutionerande drag att ändra hela utbildningssystemet från grunden.
Varför startade det Franska Seglarförbundet ett projekt med syfte att förnya seglarskoleverksamheten?
Det fanns flera anledningar. Vårt ursprungliga program var 20 år gammalt och behövde förnyas. Sättet som människor i dag vill träna på, redskapen och utbildningsmaterial, allt detta behöver förändras med tiden för att hålla attraktionen uppe.
Därför startade vi detta projekt för att i hela landet förbättra och modernisera seglarskolorna för att få flera seglare och behålla befintliga.
Vi arbetade tillsammans med den franska motsvarigheten till Båtunionen för att utveckla nytt material och redskap – båtar och riggar. Vi arbetade tätt ihop med importörerna och testade mycket olika material. Vi bestämde oss så småningom för ett antal båtar och brädor, men tog fram egna riggar. För vi tror att mycket av nybörjarnas motivation hänger på att vi använder anpassade riggar. Vi behövde material som är så pass mångsidigt att det kunde användas i skolor: det måste var välbyggt, uthålligt och samtidigt presterande. Det är ett eget sätt att tänka, därför arbetade vi från början ihop med producenterna.

Framgångskonceptet för de förnyade seglarskolorna är simpelt:
båtarna ska vara billiga, enkla att rigga, enkla att segla och ger
häftig segling. Dessutom ska vind- och sjö förklaras på
enklare sätt. Foto: FFVoile
Varifrån kom finansieringen för dessa redskap?
För det första har vi förhandlat fram ett speciellt pris från producenterna. Sedan gick sponsorer in som står för halva delen av kostnaderna av de båtar vi rekommenderar.
Varför valde ni att ta fram egna båtar när det redan finns så mycket utbud på marknaden?
För några år sedan valde vi alltid samma båtar: Optimister, 420, samma brädor, etcetera. Båtbyggarna var då väldigt aggressiva i sin marknadsföring. De åkte direkt ut till klubbarna som gick med på ett köp. Men ofta var dessa båtar inte ens anpassade till klubbens aktiviteter. Vi insåg att vi måste hjälpa klubbarna att på ett bättre sätt investera i material. Därför föreslog vi att klubbarna skulle satsa på en gemensam skolbåtsflotta som vi tog fram.
Förutom redskapen har ni även förnyat själva utbildningen?
Ja, det var det absolut viktigaste. Vi ändrade sättet att utbilda instruktörerna. Förut hade vi bara ett papper som beskrev seglarens tekniska utveckling. Det räckte inte. Utan vi lade även till utbildning i exempelvis säkerhet och miljötänkande. De olika nivåerna i denna nya utbildingsskala beskriver även seglarens förmåga att utvidga sitt seglingsområde. Skalan beskriver i detalj vilken utbildning denna seglare behöver.
En nybörjare står i början under en komplett handledning av instruktören. Man får bara segla inom ett visst definierat område. Det finns olika nivåer av oberoende. På den fjärde nivån till exempel får man sedan välja sitt eget träningsområde. På femte och sista nivån får man ansvara för andra seglare. Den femte nivån är viktig för den måste vara uppnådd om man sedan vill delta i en instruktörsutbildning.
Hur ser denna certifiering ut i praktiken?
Seglarna får en officiell certifieringsbok med nivåerna 1-5 samt ett dokument som beskriver den praktiska utvecklingen med en skala som beskriver vad som har gjorts.
Certifieringsboken är också det officiella dokumentet som man behöver för att få gå en instruktörsutbildning som är sanktionerad av Idrottsdepartementet. Vi ändrade även utbildningen för dem som ska utbilda instruktörerna. Vi ändrade i stort sett hela systemet.

Frankrike har 1 070 klubbar och 487 seglarskolor.
Kring en miljon människor besöker seglarskolorna varje år,
de flesta vanliga skolelever som provar på. Cirka 200 000 fransmän
bokar dock aktivt in sig på en egen segelkurs varje år.
Varför är en sådan certifiering nödvändig?
För att det är det enda sättet att objektivt fastställa den unga seglarens förmåga. Vi gör dessutom en direkt länk från den tekniska nivån till seglarens tävlingsförmåga. Det i sin tur ger ytterligare motivation att klättra på denna skala.
Ni har något i ert program som heter ”ateliers voile”, seglarworkshops. Vad är det?
Traditionellt sett så tar seglarskolorna hand om barn och ungdomar. Men vi ville även ta fram något för vuxna. Vi ville fånga in de som normalt inte seglar i en klubb, som redan kan segla och egentligen inte behöver någon hjälp.
Vi funderade vad vi kunde erbjuda dessa seglare och började undersöka deras förväntningar och behov. Vi kom fram till att det fanns en önskan om exempelvis kortare kurser som liknar de klassiska kurserna, men som sträcker sig bara över 2-3 dagar, kvällar, helger.
Vi erbjuder också något som heter seglingsassistans. Det kan finnas någon som äger en båt, men vågar inte ta sig allt för långt ut på havet under segel. Vi skickar då en instruktör som hjälper denna seglare att organisera sig själv. Det kan också vara en vindsurfare som vill få hjälp med riggtrimmet när det blåser kuling. Vi erbjuder alltså ett svar på en specifik fråga som kunden, inte klubben, har ställt.
Många seglare i Frankrike behöver inte lära sig att segla, men är rädda för att ta sig längre ut på havet när vinden tilltar. Då erbjuder vi något som kallas ”passiv säkerhet”, en person som håller sig i närheten. Det kan vara helt avgörande om vissa överhuvudtaget ger sig ut. Det har visat sig att efterfrågan efter sådana tjänster är väldigt stor.
Så kallade ”thematic quick starts” är specifika utbildningstimmar som ägnar sig åt ett visst ämne. Det kan vara hur man trimmar storseglet eller tar hand om motorn. Klubbarna organiserar sedan dessa temakvällar. Instruktörerna som håller i dessa seminarier är inte våra vanliga instruktörer utan experter på sitt område.
Ska ett Seglarförbund verkligen lägga energi på annat än elitsegling och nyrekrytering? Varför erbjuder ni dessa vuxenutbildningar?
Det finns flera svar på denna fråga. För det första måste vi tänka på klubbens ekonomi och dessa kurser ger det nödvändiga stödet.
För det andra måste vi hitta vägar att behålla seglare i sporten. Det gör vi genom att förnya oss och därmed öka motivationen. Vi har en miljon elever i segelskolorna per år. De flesta av dem kommer inte tillbaks året därpå. Därför är det också viktigt att erbjuda något som är intressant för hela familjen.
Konkurrensen mellan de olika idrotterna är mycket stor, det måste vara likadant i Sverige. Vi har visserligen många seglare, men inte så många som tävlar. Vi vill behålla barnen i seglarskolorna på helgerna. Och det lyckas vi bara med om vi även kan locka föräldrarna.

Funboats är en av båttyperna som Franska Seglarförbundet har tagit fram i samarbete med båtbyggare. Den speciella riggen har designats av Seglarförbundet och ska förenkla för barn och ungdomar. Enkelheten, menar man, förhöjer nöjet. Foto: FFVoile
Vilka svårigheter har ni stött på?
Vi tog fram nya budskap till klubbarna. Vi producerade nytt utbildningsmaterial – böcker och dvd-skivor – och instruktioner för segelklubbar. Under ett år besökte jag landets klubbar för att förklara vår målsättning. Trots att alla förstod att det var en fantastisk chans att starta om, så fanns det någon slags tröghet. Det räcker inte att bara ändra instruktörsutbildningen, utan ingrodda vanor och själva arbetet i klubbarna måste ändras.
Först trodde vi att om vi bara tog fram nya redskap och utbildningsmaterial så skulle människornas inställning ändras. Men i själva verket måste vi lägga ner mycket arbete på att bara förklara. Seglingstränare och instruktörer som redan har varit med ett tag ska skolas om och lära sig nya pedagogiska metoder. Det är ett hårt arbete. När vi är klara med att definiera våra budskap och med att ta fram alla nya redskap, är arbetet inte färdigt utan först då har det börjat.
Det är nämligen en lång väg från att vara beredd till själva förändringen. Tyvärr är detta stadium inte det mest motiverande under hela arbetet. Man känner att man redan har gjort allt, i själva verket fortsätta arbetet dagligen.
Nu har det gått en tid sedan ni implementerade den nya utbildningen. Hur ser du resultatet?
Vi hade många diskussioner inom Franska Seglarförbundet. Men alla insåg att exempelvis certifiering var det enda sättet att få kvalificerade instruktörer. Bara den som har klättrat i skalan till nivå 5 får gå instruktörsutbildningen. I dag är alla inom Förbundet övertygade om att det var rätt beslut.
Men även klubbarna var skeptiska. De hävdade att om man behövde komma upp i nivå 3 för att hyra en båt, så skulle ingen hyra längre och man skulle förlora kunder. I själva verket blev det tvärtom. Seglarna bokade individuella kurser, hyrde mer och så småningom större båtar. Vi upplever att folk faktiskt väntade på en sådan utbildningstrappa.
Intresserad av att veta mer? Läs om de olika utbildningsnivåerna (på engelska)